Klubbade mig i huvudet i helgen och har inte riktigt släppt taget än. Tänkte i helgen att det berodde på min otroligt händelserika vecka, förra veckan. Sjuka barn, tentavecka, mosterrollen. Sen hade jag mycket tankar kring annat och funderade mycket på stora frågor och gav allt för mycket tid åt sådant som fullständigt slukade min energi, fast jag borde släppt det. Det är typiskt mig att göra så.
I måndags började jag termin tre förresten och allt vad det innebär. Mördarschema, nya basgrupper. Nu verkar jag fått en väldigt bra grupp där alla vill lika mycket. Det är en bra förutsättning att detta moment ska fungera.
Ja, det var det jag ville säga, en liten förklaring varför jag inte varit så närvarande.
Det är okej att inte är närvarande hela tiden.
SvaraRaderaTa hand om dig och dina och återfå energi!
Kram!
Ibland hinner man inte, så är det ju bara.
SvaraRaderaTa hand om dig!
Jag är bara glad när andra också verkar frånvarande, känner mig mindre ensam då :)
SvaraRaderaSka vi sova ikapp någon gång i framtiden?
Tiden räcker inte till ibland, så är det bara. Och du, det är helt ok! Vi finns kvar :)
SvaraRaderaDet är typiskt mig också att "snöa" in på tankar som kan tyckas onödiga och som tar energi. Jobbigt!
*kramar om*
Nya krafter, nya tag!
SvaraRadera