Yes indeed

Paj

Hämtat från Wikipedia:

En paj, är ett bakverk eller en maträtt som oftast består av en pajbotten, en fyllning samt ett överdrag.

Kan även vara en ort, Paj, Nuckö.

Man kan även ha pajdagar. Dagar som pajjat. Eller dagar man äter en himla massa paj. Min dag har inte pajjat men jag har ätit paj. Morgon-middag-kväll. Typ. Först mitt-på-dagen då vi hade kärt besök. Vi slängde ihop en sån fuskpaj som Pappan blivit lurad att köpa i nån butik. Den fick typ två stjärnor av fem. Hallon och björnbär innehåller en massa hårda kulor som fastnar i tänderna. Minus för detta.

Paj nummer två, blåbärspaj à la Systeryster. Fem av fem stjärnor. Hon är världsbäst på blåbärspaj.

Middagspaj blev det också. En vi tager vad vi haver paj. Tre stjärnor. Skulle skippat löken.

Ni förstår min nivå på inlägg nu. Trött. Sjuk Tjut i helgen, plugg och lite sömn. Önskar mig en dag till på denna helg. Snälla?

Vet också att jag bör skämmas över mitt dåliga kommenterande inne hos er alla. Jag finns här men syns bara inte lika bra. Måste få komma till ro med skolan lite bara. Snart är jag varm i kläderna, kan namnen på mina kamrater, hittar på skolan mer än till biblioteket och kaffet samt förstår att jag måste sollra ut vad jag ska läsa och inte. Snart så.

Pyjamasparty

Knut sover över hos Rut ikväll





Det packades en heldel vill jag lova. Undra hur länge till de vill göra såna saker ihop? Vi njuter så länge det varar. Syskonkärlek är fint det!

- Vem där?

Knack knack, vem där?
Bara mormor som är inlåst i sopboden.

(Kul med sopbodar som går i baklås. Finns nog roligare ställen att bli inlåst på.)





(Ingen fara, ingen kom till skada och hon är ute nu.)

Sovmorgon

Så skönt med sovmorgon. Märks att mitt huvud är stoppad med information för shit vad jag sover på nätterna. Har ni någon gång vaknat mot morgonsidan, känt att ni måste gå och kissa men varit så trött att om du fick en önskan just då skulle det vara en kateter? Det gjorde jag imorse.

Natten till igår drömde jag en fantastisk dröm. Tänk er, jag sitter i en hörsal på Universitetet med mina ca 100 klasskamrater. In stegar flera lärare på rad, de ropar mitt namn. Jag räcker upp handen sen börjar de be mig om ursäkt. De hade ingen aning om att min kusin var chefen, drottningen, för all forskning i världen. Pga detta behövde jag inte läsa en sida till i "Forskningsmetodikens grunder". Jag kunde kasta den. Nu vet jag inte hur jag ska göra. Det är ju sant att min kusin är en superforskare i Norge. Jag går på forskningsföreläsningen idag och hoppas de tågar in och säger detta.

Börjar 10:00 idag, förskola stängt så jag har underbart sällskap fram till jag åker och han får vara med mormor och morfar.




Idag har vi även föreläsningen med Susanna Alakoski, som skrivit Svinalängorna. Det ska bli väldigt intressant.

Kommer jag uppfattas som en av

Pantertanterna i skolan idag?

Se filmen!

"Svinalängorna" var fruktansvärt bra. Den var även fruktansvärd. Jag fick försöka tänka på något helt annat, något roligt för att inte totalt bryta ihop i gråt. Det var med tårar på kinderna och en klump i magen vi lämnade salongen. Det fick mig att fundera mycket och relatera till min utbildning. Ser framimot föreläsningen med Susanna Alakoski på fredag. Filmen bör ses! Hemma om ni vill gråta ut ordentligt och inte känner er bekväma med det på bio.

Idag har vi påbörjat vårt grupparbete på riktigt. Sökt artiklar och börjat läsa de. Varje dag känns som ett kliv framåt och bitar faller på plats. Rätt skönt, annars skulle jag nog legat hemma och haft smått panik.

Nu hämta barn, fixa middag och skynda sig på innebandy med Rut.

Borta bra men hemma bäst

Hemma igen. Skönt. Det har varit två väldigt intensiva men givande dagar. Lära känna 45 st personer, samarbetsövningar, värderingsövningar, lekar. Det har varit givande men jag var trött i slutet av dagen. Hjärnan har gått på högvarv i två dagar och det var en skönt att få åka hem.

Knut frågade när jag kom hem: "Var det sommar eller vinter där du var mamma?". Antagligen har han saknat mig så mycket att han kände att jag nog varit borta alldeles för länge. Eller så tyckte han inte att jag såg så sliten ut som jag var, kanske såg jag brunbränd och fräsch ut? Det var vinter i allra högstagrad kan jag tala om, ifall ni undrar.

Nu har jag duschat och vilat lite, kröp ner under täcket en stund. Nu ska jag göra mig iordning för att gå på bio med en väldigt kär vän. Vi ska se "Svinalängorna". Passar utmärkt eftersom vi ska på en föreläsning med Susanna Alakoski på fredag. Hon som skrivit boken. 

Ni förstår kanske att mina två dagar gör att jag inte hunnit kommentera hos er. Men jag har tjuvläst mellan momenten dessa dagar. 

Upptäckten att man sovit

med en död spindel eller kanske har dödat den i sömnen. Är det en bra eller dålig start på dagen?

Jag bara undrar.

Nog blir det en bra kväll det här

Gillar att vara i "snacksgruppen". Typ första tjing på allt.

Packad och klar

Känns mest lite konstigt att åka på det här internatet som det heter. I två dagar ska vi då prata, leka, laga mat och förhoppningsvis lära känna varandra i klassen. Jag vill inte verka tråkig på något vis men jag hade nog helst sovit hemma i min egen säng. Känns som jag har gjort bort allt det här med läger, klassresor och sådant. Trodde inte jag skulle göra det när jag är 30. Men det finns säkert ett bra syfte och de som varit på detta tidigare år säger att det är väldigt bra dagar. Så jag bestämmer mig för att det blir bra men med en aningen hemlängtan. Sådan är jag. 

Sköt om er, återkommer om jag inte blir uppäten av odjuret som sägs bo i sjön där vi bor. (Odjur tar sig genom is va?) Det. Här. Blir. Väldigt. Väldigt. Bra. Bye. 

Mindy

Jag vågade.







Här är Mindy. Slut meddelande.


P.S Jag vann!!! En tävling hos Therese - Femstjärnigt, som jag mest av allt ville vinna. Ska visa och länka sen när jag är nära en dator. Nu är jag hos systeryster.

Är inte

huvudfotingar typ bland det finaste man kan få. Man blir varm enda in i själen.




Lite läsning inför ett internat som det kallas står på schemat idag. Klassresa är det som. Vi åker imorgon och återkommer på tisdag.

Visst känns det som om

hjärtat tar ett litet glädjeskutt dagar som denna. Några minus grader, sol och promenad.




Vad är det som känns? Vårkänslor? Jo jag tror det...

En aningen konstig min men...

Chockad över kylan kanske. Uppfriskande promenad till skolan idag. Prova promenera 1 timme i minus 16 får ni se att allt som kan frysa till is fryser till is. Ögon, hår, mössan. (Ja ni ser själva. Jag har inte vitt hår och inte vit mascara på riktigt. Även om nog mina klasskamrater säkert tror att jag har vitt hår. Gammal tant som jag är där.)

Lika men ändå så olika

Jag och Pappan läste igår innan vi somnade.

Jag läste lite, märkte upp och fick lite kontroll över min bokhög.




Pappan läste också lite för att få kunskap.




Han såg nästan söt ut när han låg där med den lilla lilla boken.

Men det är bra att han läser på. Igår flyttade hon in. Hamtern Mindy. Imorse vaknade jag kl 5:00 av henne på en annan våning. Kul. (Bild kommer när jag kanske vågar eller jag menar vill)

Utmaning

Jag har fått en utmaning av Smulan och Fru Venus. Den lyder så här:

Nu är jag väldigt nyfiken. Hur ser era skrivarlyor ut? Hur ser det ut där ni funderar ut alla visdomar? Jag inser att det kanske är lite varstans men var är er hemma-hörna? Jag uppmanar alla att visa sin skrivarlya men för att få igång det hela utmanar jag 5 bloggar.

Här sitter jag rätt ofta, i mitt Skrytmorsebord som det heter. Döpt efter Skrytmorsan her self.

När jag vill sitta lite relaxad, som nu, då sitter jag här:

När Pappan sitter vid hans dator som står i sovrummet kan jag även sitta/ligga här:

Och då och då sitter jag vid Pappans dator här:

Men allra oftast har jag faktiskt bloggat från iPhonen. På bussen eller när jag är på språng.  Men bussen kändes inte kul att fotografera. Dessutom kom det bara med massa människor på fotot så det struntar jag i.

Nu skickar jag utmaningen vidare till (nu har jag inte riktigt koll på vilka som haft den...)

Knaada

Lina

Anna

Stort och smått

Lookie Lookie

Kunde inte skylla på att jag behövde denna för att plugga. Men för att mysa kanske. Fina lilla lampa. Välkommen hem.




Det var en ledsen Knut som kom hem idag. "Världens otursdag" kallades den. Tandläkare och ramlat på ögat.




Vi tidigare la ett inköp bara för därför.



Hamsterburen. Imorgon flyttar dvärghamstern Mindy in. Jag har inget med detta att göra om ni undrar. Okej lite kanske, jag gav ju vika. Men jag ska inte sköta den. Det ska Pappan och de två stora barnen göra, för jag tror alla tre vill ha den lika mycket. Så det är ju kul för dem. Jag kanske inte ens gillar hamstrar. Kanske är jag rädd. Eller så blir det bra. Vi ser. Vet två barn som hade svårt att somna iaf.

Snö

Läste, hörde att snön i södra Sverige är på väg bort. Det är den inte här. Tittade mig runt idag när jag var på väg hem efter min stadsrutt.

Plogkanterna är hur höga som helst



Snöhögarna likaså




Blir väl något form av rekord i år med. Känner jag Norrland rätt kommer det nog en hel del mer innan midsommar.

Hämtade Tjut efter min snöbetraktelse. Som vanligt gömmer han sig. På samma ställe every day.




Nu ska vi åka och köpa några roliga saker. Återkommer.

Det funkar bra det här

Det är bara att skylla på skolan så har man miljoner anledningar att få shoppa. Sa till Pappan att jag fått mail från skolan att jag måste ha en klocka som är vit och av märket Triwa. "Jaha" sa han. Då beställde jag.




Uppropskläderna, bra ursäkt.

Nu kom jag på att jag måste köpa lite goda tesorter. Kan bli för mycket kaffe om man ska sitta och plugga. Visst borde det ge belägg för att inhandla en alldeles egen tekopp med? Säg en röd, blank från Höganäs? Visst? (Svara senast 12:00 då jag tänkte mig ner på stan för att handla lite skolsaker)

Dag 2

Idag känns det mindre rörigt än igår. Idag känner jag att jag kommer få läget under kontroll. Jag känner att jag kommer läsa den allra bästa utbildningen man kan. Kommer vara svettigt, stressigt, mycket men det fixar jag.

Vi slutade lite tidigare än schemat idag så jag och S tog en skön timmes promenad hem. Härliga vinterväder!




Nu lunch och sen ska jag se över alla papper

Överlevde såklart

Fullmatad med information. De flesta är såklart en heldel år yngre än mig. Typ födda 1991. Etta-nia-nia-etta.

Fick dock veta att en tjej som bor nära mig, har barn i samma åldrar får börja min klass imorgon. Skönt. Jag behövde det känner jag.

Utbildningen känns hur intressant som helst och nu längtar jag bara tills att få sätta igång på riktigt.

Present fick vi också. En mapp.



Snällt va?

Ok. Jag tror jag är redo.

Snart upprop. Jag överlever va?

Vad var det du skulle plugga till mamma?

- Var det sushionom? Frågade Knut ikväll

Kanske inte skulle vara helt dumt?

Bäst jag provar tänkte jag



Jo. Kanske jag ska kolla om jag kan byta till det?

Award!

Åh vad glad jag blev när jag fick det här awardet av bästa Therese

Hon hade skrivit såhär fint:

Rut Knut Tjut En underbar tjej som bloggar om vardagen och hennes härliga barn och deras underbara kommentarer. Får mig alltid ett gott skratt när jag besöker henne :)

Jag skickar tillbaka den till Therese. En fantastisk tjej som alltid får mig på bra humör. En supermamma till 5 fina söner och ett härligt hem. Behöver ni le eller få energi är mitt tips att besöka henne.

Ni får vända på huvudet

eller på skärmen eller gör som ni vill




Vill bara visa en bild på Knut och Rut som är hos bästaste mostern. Hon har lånat de för en pizza-spel-godis kväll med övernattning. Vi har det nice vi med. Väntar på en paj som aldrig blir klar. Men när den blir, då...

Svinkallt

Typiskt. Inte kul att åka och köpa uppropskläder i - 25 grader. Men ni vet A woman's gotta do what a woman's gotta do. Hur skulle det se ut om jag kom utan kläder på uppropet? De skulle skratta åt mig.

Tack

Kära arbetskamrater för blommorna. Fantastiskt fina.




Tack alla ni läsare för peppning. Klart det blir bra det här.

Nu ett glas vin och fredagsmys.

Det är med en tår i ögat

jag tänker på att imorgon 06:52 kommer jag för sista gången på ett bra tag stämpla in på jobbet.



Går de 36 trappstegen upp till vår våning. Våning 4 som egentligen är våning 3 men på mitt jobb är källaren våning 1.



Tar rätt dålig kopp kaffe



Jag ställer in tårtor i det lilla lilla kylskåpet. I kylskåpet där någons morsa skrivit en lapp på. Jag tar inte åt mig, det är då inte min morsa som skrivit det.



Svarar i telefon, kanske får prata med en arg kund eller två.

Fika och luncha med de allra bästaste arbetskamrater man kan ha i hela världen.

Känns så konstigt. Men så rätt. Jag lämnar inte något som jag inte trivs med, jag går vidare för att jag behöver det. Jag behöver fylla min ryggsäck med kunskap för att jag i framtiden ska kunna jobba med sånt som är viktigt för mig.

Men jag lämnar en trygghet. Jag lämnar vänner där som känner mig utan och innan. Som vet om jag har en dålig dag. Eller om jag är glad. Jag kommer att uppskatta de stunder vi ska ha tillsammans framöver. Våra fikan, middagar och fester. Jag kommer längta och sakna.

Det känns bra att kunna berätta för mina nya kamrater vilket bra jobb jag är tjänstledig från. Kravhandläggare som jag är. Ett jobb som skulle kunna vara lite tufft om det inte vore för arbetskamraterna.

Imorgon går jag vidare. På måndag börjar en ny spännande framtid. Fast inte helt oberört.

Säg är det han som gjort det?

Vi säger att jag dammsuger. Sen vill jag ha en liten liten paus. En mikropaus typ. Sätter mig i soffan och slår på TVn.

På något vis är nya digitalboxen synkad med dammsugaren. Byter jag kanal på den så startar dammsugaren. Sjukt störande. Nu undrar jag om det är Pappan som på något vis synkat ihop dessa apparater så att mikropauser inte kan förekomma? Tror ni det?

Visst är det märkligt?

Tänk att hjärnan ställer om före kroppen. Aldrig förr har det varit såhär tungt att stiga upp och börja jobba kl 7. Det måste ju vara för att det är över snart.

Och det jag sagt och trott i alla år är inte sant. Man är inte alls lika trött när man än stiger upp. Vem har lurat mig? Det är väl glasklart att man är mycket mer utvilad om man stiger upp 06:30 istället för 05:30? En hel timme mer utvilad. Men det är väl bara att säga grattis, jag har lurat mig själv i många många år.

Ang min rygg. Jag är mycket bättre än igår. Fantastiskt. Dock är man lite mör dagen efter så jag väntar med att skutta Pippi Långstrumpskutt, jag tar allt på måndag då jag ska få alla att jag är i 20-25 års åldern.

Beppo

brukar vi kalla han men han heter egentligen Ruffe. Ruffe är den enda som får heta sitt riktiga namn här på bloggen. Han får inte så mycket utrymme här kanske men jag har han som min bild när jag följer andra bloggar. Ruffe är en hund i sina bästa år. Eller egentligen inte. Ruffe är en gammal hund, fyllde 11 på nyårsafton. Han börjar få lite starr, han sover mer än vanligt men lika söt som alltid är han. Titta bara, är han inte bedårande?

Dumma drömmar

Som gör att man försover sig. Men jag klarade det, klarade att fixa mig på 16 minuter. Nu var det inte helt utan Pappans förtjänst. Trött som en mullvad var han men han gjorde så att frukostmackan ligger i väskan. Bra att jag överlever till lunch.

På tal om lunch. Idag blir det en sushilunch igen. Jag och min vän U äter sushi upp till ett par gånger i veckan. Vi brukar försöka tävla vem som tycker det är godast. Och efter det att ingen vinner njuter vi av varje liten bit ur vår sushilåda. Ibland äter vi upp resterna med soya med en sked. Sen dricker vi som elefanter och en timme efter sushin blir vi sugen på choklad. Åh. Hur ska jag snart överleva utan våra sushiluncher?

Tjut ska på kontroll i eftermiddag. Treårs kontroll. Alltid spännande. Tyvärr kan jag inte medverka för jag fick en återbudstid hos osteopaten. Nu ska hon fixa mitt bäcken, korsrygg, ländrygg, bröstrygg, nacke så jag blir människa igen. Så de i skolan tror att jag är 24. Max. Det skulle de aldrig tro om de ser hur jag reser mig från stolar idag.

Tisdag

Jag jobbar heltid denna vecka. Det har jag inte gjort på flera år. Därför kanske jag är lite frånvarande.

Igår hade jag förresten nackspärr, idag kan jag vrida huvudet lite mer. Skönt, man behöver kunna vrida på huvudet i vardagen. Mindre risker typ.

Egentligen borde jag varit lite ledig innan skolan börjar. Köpa kollegieblock och välja pennor. Kolla med CSN att allt är okej. Hyperventilera. Helt enkelt förbereda.

Jag har längtat till denna dag

i över 1 års tid. Dagen då bästa L skulle börja jobba igen efter sin föräldraledighet. Jag har väntat och väntat. Idag började hon igen. Om en vecka slutar jag. Det var ju inte så vi hade tänkt. Men vi får en vecka ihop iaf. Bättre än inget alls.

Barnaskaran är hämtad från farmor. De verkar ha skött sig galant. Knut är lite små deppad över att lovet redan är slut. Vi försöker förklara att det känns så även för oss vuxna efter en lång ledighet. Det brukar bli bra ändå. Vardagen är inte så tokig ändå. Man kan faktiskt se till att vardagen blir väldigt bra. Då kom vi överens om att det är vårt löfte för året. Att göra vardagen fantastisk. Bra va?

Hör på det här

Vi åkte för att lämna två barn till farmor och farfar pga att skolan är stängd för planering imorgon (varför planerar de första veckan förresten och inte förra veckan mellan nån liten klämdag?). Vi åker hem utan nåt barn. Den där lilla trean stannade också kvar efter önskan från olika håll och kanter. Konstigt. Barnfria sådär
en vanlig kväll.

Vi passar på att gå på bio. Herregud när var vi på bio ihop sist? Kan inte komma ihåg det. Säkert fem år sedan. Det blir Änglagård efter min önskan. Och en hångelsoffa. Nice.

Tiden går fort när man har mycket att göra

Idag har vi hjälpt Systeryster med sambo och flyttat. Smidigt, bra, snabbt, precis så man vill att en flytt ska gå. Bäst av allt var nog ändå Kinamaten hon bjöd på efteråt. Det var värt varenda uppackad kartong ska ni veta.

Annars har vi inte hunnit så mycket. Inte ens varit ute något. Barnen var säkert trötta efter deras promenad med Pappan igår. Denna bild fanns på fejjan igår med rubrik "Tung promenad".

Jo jag tackar. När jag frågade hur han tänkte när han skulle ta genvägen genom skogen och inte gå 50 meter extra (men på cykelbanan) svarade han: "Det var sånt snöoväder, vi orkade inte gå hela vägen runt".

Tur han var smart och lät barnen ploga upp hans väg innan. Visst ser det ut som stackars lilla Tjut dessutom drar kälken? Skandal. 

Samtal om kärlek

Knut: - Jag är inte kär i någon
Pappan: - Det kommer med åren, du ska se om några år är du säkert kär i någon.
Rut: - Exakt, man blir mer och mer kär ju äldre man blir.

Tystnad.

Rut igen: - Herregud, jag kommer vara helt galen!


Jo, jo.

När jag anlände till jobbet

Jo men tack för jag fått ledigt idag. Synd att jag inget visste bara. Men det är lika bra att jobba nu när jag är här. Det är inte fel det heller. Kommer ju faktiskt sakna detta ställe snart.

Alla sover

Utom jag. Mörkt i alla hus. Är det ingen som jobbar en klämfredag som denna?

Nähä, skyll er själva. Ni missar en trevlig jobbdag som denna. En nästan tom buss och att få göra de första stegen på de oplogade gatorna. Ni skulle bara veta hur mycket det snöat inatt. Fast när ni vaknar är det nog undanplogat, men ni skulle bara veta.

Fredag. Det är bra. Naprapattid idag. Ännu bättre.

Vanligaste statusuppdateringen på fejjan

på slutet måste vara "Magsjuka". Den finns överallt. Jag är extremt magsjukenojjig. Sitter förmodligen i sedan Rut var hjärtsjuk och åt sina livsviktiga mediciner. En magsjuka på henne när hon var liten och vi var inlagda på sjukhus. Kommer ihåg hur man på föräldramöte efter föräldramöte bad och bönade att tänka på 48 timmars regeln. Men det gjorde ju inte alla. Faran är över för vår del, får vi magsjuka är det bara jävligt, inte mer än så. Men vi vill inte ha det och vi vill inte smitta andra med det.


Tänk om alla tänkte att man

1. Stannar hemma 48 timmar från det man blivit symptom fri. Gäller både vuxna och barn.
2. Skickar inte de övriga barnen till kompisar om en i familjen ligger i magsjuka
3. Har man förskolebarn stannar alla hemma när någon är magsjuk
4. Skolbarn gör skolplikten sen skyndar man sig hem.

Nu på måndag börjar vardagen igen. Förskola och skola. Det är bara att hålla i hatten och hoppas vi klarar oss framöver. Vi har lyckats lura den på nära håll från jul till nyår, hur länge klarar vi oss måntro?

Jag känner mig betydligt bättre

Skönt att vakna utan feber. Vakna utan tung skalle och värkande kropp. Jihoo!

Torsdag va? Dagarna springer fram fastän man är sjuk. 11 dagar kvar tills skolan börjar. Börjar kännas lite pirrigt.

Nu lite städning innan jag övertalar Pappan att vi måste till möbelvaruhuset.

Tjut fick en överraskning

imorse. Tomten har lämnat ett paket eftersom Tjut skickade sina nappar till tomtenissarna på måndagmorgon.



Han blev först inte så glad, han sa:
- Tomten har inte hört, jag önskade mig ju en egen vattenkran.

Men det blir nog bra ändå.

Får se om det blir en tripp till vårdcentralen i eftermiddag för mig. Tror mina bihålor spökar igen.

Rara små barn

Här ligger jag i febersvettningar. Pappan åkte iväg med Tjut så jag skulle få lugn och ro och storbarnen pysslar och ville ta sig lite fika. Efter en stund väcker de mig med detta



Kaffe, bulla och choklad. Fast man är noll sugen äter man ändå när man får detta serverat. Gullungar.

Det här blev ingen bra dag

Feber. Pinne i ögat för Knut. Två tråkiga besked. Livet är inte lätt och inte rättvist.

Vi kramar våra nära och kära och sänder tankar och stöd åt de som behöver det precis nu.

Jag ligger lite lågt

eller jag ligger nog mest hela tiden. Är däckad av lite feber, återkommer mina vänner. Återkommer.

Vi gav inga nyårslöften

Däremot pratade vi nyårsönskningar i morse. Vi frågade oss alla, vad vi skulle önska och vad vi skulle genomföra om vi hade makten för en dag.

Rut svarade: Jag skulle vilja att alla familjer fick mer tid med varandra. Att det var fler lediga dagar än dagar då man gick till skola och jobb. (Klokt)

Knut svarade: Jag skulle berstämma att Coca-Cola skulle vara nyttig och att man kan ta det ur drickskranen (förmodligen hög på socker sen igår)

Tjut svarade: Ett litet, litet, hus som ser ut så här och såhär där jag kan ha alla mina låtsas killar och Tomten.  (Ja, han fattade väl inte riktigt men det är rättvist att ta med hans svar känner jag)

Jag svarade (alldeles för mycket så barnen orkade inte lyssna klart egentligen): I korta drag svarade jag att jag skulle bestämma att alla barn skulle få ha det bra, växa upp i bra hem och slippa sjukdomar.

Pappan svarade: Att alla skulle ha mer tid med familjen, kortare arbetsdagar för alla med barn. (Copycat copycat)