Lördagsgodis

Vad har ni för lördagsgodis? Här är tre av mina favoriter. Oslagbara ihop. På riktigt.



Tur att jag tog två foton för första såg ut såhär



En hundrumpa mitt i allt lördagsgodis liksom.

Vi tog en till liten sovmorgon

Inatt har det blåst så galet mycket att jag nästan tyckte det var lite otäckt. Tjut tyckte det var lika skrämmande så han fick komma till vårt rum. Vi somnade om och Pappan vaknade med ett ryck 09:40.

10:40 skulle Pappan och Rut vara på fotbollsplanen. Första dagen på hela sommaren vi var tvungen att leta fram regnkläder, stövlar, paraplyer. I vår familj är inte sånt självklart var det finns. Det läggs väldigt sällan tillbaka dit det ska om det varit medtaget eller använts vid tidigare tillfällen. Det var en timme med kaos vill jag lova, men nu är de iväg och vi här hemma håller en tumme att de vinner matchen.

Jag borde städa. Skåp och annat. Kanske packa upp färdigt från Sandviken. Knut försöker lära Tjut att spela Fia med knuff, går inte helt som han tänkt tror jag. Tjut vaknade rätt utsövd och med sitt busigaste leende på. Say no more.

Vad har ni haft för er idag?

Vi har spelat spel.

Hos mormor (lite miljöombyte där)



Hemma 77 gånger typ



Knut älskar Fia med knuff. Köpte ett nytt sånt idag. Jag tror spelbrädan bränts fast i mina näthinnor, men vad gör man inte för sina barn? Nu har Knut haft feber i 10 dygn, idéerna är snart slut på vad vi ska hitta på under denna körtelfeber. Tråkigaste denna helg är att vi missar Ruts fotbollscup.

Jag vet inte om jag ska skämmas

eller vara stolt.




Jag steg precis upp. Vet inte när jag sov till 10:30 sist. Men det är min sista semesterdag så kanske lika bra att sova lite.

Nu ska vi iväg och fixa pass. Tjingeling!

Han är rar och jag smart

På Ikea passerade jag husgeråds avdelningen likt en snabb vessla. Även många andra avdelningar. Pappan blev nog överraskad när summan slutade på drygt 500, vi kunde ställa oss i snabbkassan för vi hade så få varor och att vi fick plats med allt i bilen utan ansträngning (ni förstår att det var rätt fullt innan när man har tre barn på en bilsemester). Det han inte visste var att jag hade siktet och tankarna på något annat, nämligen




Då var han dessutom less så han suckade och bad mig gå in själv så de fick vänta i bilen. Självklart fick han det.




Så otroligt smart av mig.

Tråkigt

Nu har vi lämnat Sandviken och bästa familjen F. Vilka toppendagar vi fått (förutom allt med Knut). Maten där är i toppklass. Huset sådär som alla skulle trivsas i, finaste snällaste barnen, den mest väluppfostrade (förlåt Ruffe) hunden och våra kära vänner såklart. Behöver man något mer?

Krydda det ändå med apor, karuseller, kvällsshow där vi alla mer eller mindre uppträdde (åh vad jag önskar att jag fick tillåtelse att lägga ut videon på Papporna i ett bejublat nummer av "Blinka lilla stjärna" med både sång och ett dansande ben), vin, sommardrinkar, sol, skratt och lek så förstår ni att vi haft det väldigt, väldigt bra.

Nu kör vi de dryga 50 milen hemmåt i mitt hat-åka-bil-väder.




Vi stannar för Ikea såklart under resans gång...

Här i Sandviken

är livet gott idag. Första dagen man ser en annan blick på Knut.



Han är tillochmed rastlös.

Här i Sandviken skiner alltid solen. Och vilken värme med. Vi mammor solar.

Papporna snickrar eller nåt. De bär brädor iallafall, sågar lite och sånt.

Barnen ser på film, idag vill de inte göra något annat än att bara vara. Passa på för imorgon kommer Ruts hjärta att brista när hon ska lämna sin älskade, älskade vän. Farväl är det värsta hon vet.

Ett dygn

av oro, snurrande tankar, sömnlöshet. Så blev mitt första dygn hos våra kära vänner. De sista två milen till Sandviken ringer Knuts läkare: "Har ni hunnit åka på semester?" frågar han. Han ringde de samtalet han sa att han inte skulle behöva, bara i yttersta nödfall. Något om Knuts prover, blodkropparna betedde sig inte som de skulle. Kunde vara körtelfeber men kunde vara något allvarligare. Specialist för barn med blodsjukdomar var inblandad. Det behövdes genast ett till prov. "Vi vill inte vänta" sa han. De löste det med att kunna använda en del av blodet som fanns sparat. Det skulle på analys och vi skulle få veta under kommande dag om vi skulle komma hem omgående eller kunna njuta av semestern.

Att inte oroa sig går inte. Att inte söka tecken på vad som är fel går inte. Att Google finns är i detta läge inte bra. Men man måste bara. Försöka förbereda sig på det värsta, försöka ta kontrollen på något som inte går.

Natt blev till dag. Timmarna flöt på, telefonen lämnade mig aldrig. Jag bannade den som kunde ha ringt och fått mitt hjärta att stanna för en sekund. Idag var min telefon bara öppen för detta samtal. 15:32 ringde han. Med i detta läge den bästa informationen. "Skolboksexemplar av körtelfeber" kallades det. Det som kan sättas ur balans i en kropp med körtelfeber har Knut fått. De problem man kan få har han fått. Nu även en förmodlig halsfluss. Kåvepenin, omtanke, Pokemonkort behandlas han med nu. Jag tänker njuta ikväll av att vara där jag helst av allt vill vara just nu och med dem jag vill vara med.

Sandviken, here we come!

Väntan och provtagning - klart




Nu har vi kört tre minuter och Tjut har redan frågat två gånger om vi är framme i Sandviken nu. Önska oss trevlig resa i sisådär 6 timmar till.

Visst är färdgodis överskattat?

Måste ju vara bra mycket bättre att dela det på två kvällen innan än att fem blir åksjuka av det under resan? (Sjukt lång mening, jag vet)

Ni vet innan man åker på semester

Då är det mycket att göra. Det ska städas




Diskas




Man ska såklart packa en himla massa saker




Tur de finns de som gör det nu för någon annan "måste bara..."





Vi hörs väl senare, kom på att det ska duschas några barn med...

Tre amigos

Detta är jag och mina kära vänner från gymnasietiden



Vi har ikväll firat U som fyller 30 år idag! Trevligt ordnat och jätteroligt att träffa alla som var där. Jag kände att jag ville ha en bild på oss tre amigos. Här ser ni då E, 30 år och drygt 1 månad. U, 30 år och snart 1 dag samt jag 29 år och nästan 11 månader. Man ser det i min blick tycker jag, att jag inte fyllt 30. Pigga ögon, kanske lite mer ansträngt leende men man kanske blir mer avslappnad med åren?

Iallafall kanske det inte är så dumt att fylla 30, man blir mer naturlig, får massor med presenter och en förhoppningsvis rolig och minnesvärd dag.

Dumheter

Något som är dumheter tycker Knut, det är att bli sjuk på sommarlovet. Att sen vara så sjuk att mamma tycker att det är läge att åka till doktorn. "Bättre här än i Sandviken" sa jag.

Dumheter alltså att en solig lördag sitta på akutmottagningen med en lång väntan




Stick i finger och pinne i halsen och ännu mer väntan




Kanske lite roligare när vi leker "gissa djuret". Knut är egentligen inte på humör. Därav ryggen vänd mot mig hela besöket.




Ännu mer dumheter tyckte Knut när mamman, just när vi skulle hem, frågade mer om de svullna körtlarna. Ännu mer stick blev det och Knut orkade inte vänta mer.




Men väntan blev det och sen diagnos körtelfeber.

"Lev normalt men spring inte eller ansträng dig på 4 veckor" sa hon, den där rätt osympatiska doktorn. Att säga en sån sak till en pojke som snart fyller 7 är som att låta tanter sticka utan garn, fotbollsspelare spela utan boll, ta bort berg från en bergsklättrare, solen från soldyrkare, sushi från sushiälskare, Sandvikenresa från längtande familj...

Ja, vi kan inte åka som planerat till Sandviken imorgon. På måndagmorgon ska det tas leverprover och annat på vårdcentralen. Men sen kan vi åka. Med en pojke som måste vara stilla och vila. Typiskt.

Det är svårt med dagar på semestern

Men barnen har stenkoll. Förutom godis på lördag serveras detta till frukost den dagen




Tjut han har inte fått det så länge men han gillar det nog.

Jo den här Pappan

som bor i vårt hus. Han är ju för rolig. Hela kvällen har han suttit med sin mobil (han älskar den, han älskar att det stått iPhone dödaren om den i en tidning. Vi brukar ha livliga diskussioner om detta ibland). Jag frågade efter 45 minuter vad han pysslar med.
- IQ test, mumlar han.

Lite senare skriker han till
- YES jag är topp tio!!!! Kolla!

Jag kikar på resultatet




- Ja grattis måste jag säga, du har normalt IQ enligt din telefon, bravo, säger jag då. Borde det inte vara bättre än så om du är topp tio?

- Ja, det kanske var på min mobil jag var topp tio.

Hemskt svårt, jag måste nog göra testet och klå honom.

Pappan handlade

till middagen. Jag packade upp, hittade denna




Var tvungen att fråga:
- Älskling vad är det här?

- En bok om Kina ser du väl? sa han

- Vad ska vi med den till? undrar jag såklart

- Den kostade 29 kronor, var väldigt tjock



och innehåller en massa fina bilder från Kina



Därför kunde jag bara inte låta bli att handla den.

Okej, bra, vill någon någonsin kolla på bilder på bl a Bill Clinton i Kina får ni låna den av oss. Säg bara till.

Igår firade

jag och en kompis att vi fyllt samt ska fylla 30. Mat, choklad och paket. Inte helt fel. Det är trots allt 36 dagar kvar tills jag fyller men det var skönt att min vän var precis som förr. Hände inget dramatiskt när hon klev över 30 tröskeln. Det var t om så hon tyckte det var roligt att fylla. Jag tackar innerligt för den informationen. Dagen närmar sig med stormsteg och jag kanske börjar vara redo snart. Kanske.




Idag ska vi på stan och handla mer presenter åt några vi längtar väldigt mycket efter.

Vi åkte de 6 milen

idag för den jättestora klädaffären. Innan var det svårt att tro att barnen skulle få ut mest av denna tripp.

Den enda som hittade något att handla var Rut.

Knut var nog förvånad att man åker så långt för att inte stanna så länge. Skönt tyckte han säkert.

Tjut han hittade sig en tjej. Ja, Skruttans familj hade hittat dit med. Se så förvånade de är att se varandra men ändå hand i hand.

+ poäng

Pappan samlar pluspoäng hela dagen.

Först var hans förslag på vad vi skulle göra idag att vi skulle åka till typ en jätteloppis 5 mil härifrån. Jag har alltid velat åka dit.

Nästa förslag var en jättestor klädaffär 5 mil åt andra hållet som jag också alltid velat till.

Jag tänkte dock på barnen, tog alternativet där vi kunde vara ute och där de kunde ha roligare. Osmart så här i efterhand när Tjut inte kan sova för han är rädd för allt som han såg på museet.

Nästa pluspoäng var nyss då Pappan hyrde film. Romantisk komedi.




Var är haken undrar jag? Men skitsamma, imorgon tar vi loppisen.

Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra idag

De hade lovat regn men blev soligt värre. Innan vi hade dividerat klart om det var badväder blev klockan mycket och det blev lunchdags och sovdags för Tjut. När han vaknat hade vi tänkt klart och bestämt oss för en utflykt till förr i tiden.

Vi provade på lite old school







Vi provlåg gamla sängar




(Egentligen är dessa "vi" bara Rut, de andra vågade inte. Nu kommer det riktiga vi)

Vi blev fikasugen




(Kermit med ser det ut som)

Men roligaste av allt var nog geten som hade samma namn som Tjut. Där spenderade vi nästan all tid med att barnen presenterade de två med samma namn, om och om igen.




Nästan lika söt som min Tjut var han, men bara nästan. Han hade roligare röst iaf.

Vi såg lite på allsången

Di Leva var där. Knut höll på svimma (egna ord) över "den konstiga mannen med klänning". Jag fick ett fint minne när jag såg honom som jag delade med mig till Knut. Min mormor, Dagny, hon älskade Di Leva. Vi kunde inte förstå det.

Knut frågade mig: "Tror du Dagny skulle rocka loss ett ben om hon vore här nu?"

Det var en fin tanke kände jag (inte bokstavligt att ett ben lossnade) för vore hon i livet, skulle hon nog sett på allsången, höjt volymen och diggat hejvilt.

Shopping när det är som bäst

Det är när man hittar det man behöver i första affären. Sen fortsätter dagen i samma anda.

Lunch med Skrytmorsan och Litenskrutts mamma.

Det var nog allt.

Today

Vi började köra dryga 17 mil innåt landet. Inte så kul väg, den ser ut så här ungefär 14 av milen



Fast jag ljög lite, där inne i skogen någonstans stod denna



Höjdpunkterna från dagen på marknaden blev dessa för barnen:

En efterlängtad Messitröja



En mycket kär traktortröja



Rosa fastbrända slingor i håret



Och Eric Saade såklart. Vi stod typ längst fram (vi = inclusive jag)



Sen åkte vi hem, trötta men glada



Tycker ni sista och första bilden är lika? Jag säger ju att det såg likadant ut alla mil. Fast på hemvägen såg vi inget påbörjat tempel.

Om jag var den högstaste

chefen för hela Sverige då skulle jag säga:

"Mer semester åt folket!"

Och så skulle det bli.

Semesterovänlig

tid ringde klockan idag. 7:00. Vi är på väg en herrans massa mil för att gå på marknad. Rut hade väldigt bråttom upp eftersom Eric Saade ska uppträda där. Tjut han drog täcket över sig och sa: "Vill inte se Manboy, vill sova mer. Ni kan åka utan mig"

Det gjorde vi såklart inte utan nu sitter de bak i bilen. Förhoppningsvis har Tjuts åksjuketablett någon verkan trots att han tuggade sönder den och den satt fast i tänderna. Håll tummarna för en kräkfri färd.

Vi såg...

Shrek 3. Eller vilket nummer det nu är. Det var premiär för mig med 3D, barnen har sett det flertalet gånger tidigare så tur jag hade med de som kunde lära mig. (Nä det är inte bara att ta på sig glasögon. Man måste veta hur man ska göra om man får ont i huvudet, om man kan gråta när man har de på sig och hur man gör när filmen är slut)

Jag berättade för Rut att jag såg första Shrek filmen på bio när hon låg i min mage. Kommer ihåg det som det var igår. Innan filmen hade Ruffe av någon outgrundlig anledning trott att jag var ett träd och lyft benet och kissat på mina enda rena mammabyxor. Jag grät. Sen var jag arg. Sen grät jag lite på bion för Åsnan var så väldigt lik Ruffe till gester och sånt och jag fick dåligt samvete att jag var arg på honom.

Tänka sig, nio år senare sitter jag i en biosalong med två av mina tre barn och ser en uppföljare. Fnissar fortfarande åt Åsnan som fortfarande är som Ruffe. Rut säger att om 20 år kanske hon sitter i samma salong och ser Shrek nr 20 med sina barn. Kanske det kanske.

Vi struntade i alla måsten

Vi gick på bio istället, jag, Rut, Knut och Systeryster.

(Det är jag som är på höger på bilden. Jag måste ha blivit så sjukt brun i sommar, det ser ni va?)

Den här molniga dagen

som jag väntat på hela semestern. Den är här nu. Då hade jag tänkt att de skulle städas och sånt. Kanske sorteras ur garderober. Eller köksskåp. Kanske sortera leksaker.

Här sitter vi nu, barnen har inte orkat klätt på sig, Tjut ska sova snart. Det kommer säkert fler molniga dagar för att fixa allt på.

Ny vecka imorgon, man har nollkoll på dagarna men nu har vu börjat nedräkningen. Vi längtar så mycket till om en vecka. Då åker vi till våra kära vänner i Sandviken, det är ett år sedan vi träffades och vi kan knappt vänta...

En snabbis...

Sand mellan tårna



(och lite varstans)

Grillat är godast. Och ikväll blev vi bjudna på det hos mormor och morfar.

Polkachoklad.




Och snart vin och snacks kväll med vänner.

En av semesterns bästa dagar känner vi.

Så här ser det ut hos oss idag

Finns inte ett moln, säkert 25 grader klockan är strax efter 10.

Havet here we come!

Vi önskar oss

Jag och Knut. Knut fnissar och tänker och skriver




Hans 7 års dag är mindre än en månad bort. Önskelistan kommer att bli lång men bra




Min 30 års dag är inte långt bort den heller. Fast alldeles för långt bort för att bete sig som Pappan med massor av smussel. 28 augusti det är den dagen jag lämnar någonting på 20. Jag struntar i att Pappan håller på med någon present och önskar mig jag med




Lägg märke till diamantringen överst. Den är långt ifrån färdig min lilla lista. Om man nu fyller 30 måste man väl få önska?