Efter en situation med en granne med lite akututryckning kommer man hem. Äter frukost. Känner att någonting saknas. Kommer på att jag inte har en vit ullig sak nedanför mig som tigger macka. Jag säger till Pappan:
- Oj vad trött Ruffe är idag som inte ens kommer upp till frukosten!
Varav Pappan säger/ropar:
- Satan, jag släppte ju ut honom för jättelängesedan på baksidan!
Och där var han. Inte. Han var borta. Det är ju snö så den kan ju ta honom dit han vill, över räcket och bara iväg. Så. Leta hund och trösta barn som säkert trodde han var minst död iaf. Men han kom tillbaka. Tack och lov så kom han tillbaka.
Men nu måste dagen bara bli bättre. Ska klippa mig, det hoppas jag blir bra.
Vilken liten rackare! Vågar du gå och klippa dig när dagen börjat på detta viset? ;)
SvaraRaderaMen kära nån vilken morgondramatik. Hoppas dagen fortsätter lugnt. :)
SvaraRaderaHoppsan! :)
SvaraRadera